|
Ett växande problem .... MobbingDet är inte bara barn som mobbar utan det finns även vuxna som ägnar sig åt mobbing och det förekommer på många arbetsplatster. Det är ett växande problem. Företagsledningar som tycker illa om anställda som vågar säga ifrån. Arbetskamrater som går emot varandra i stället för att stötta varandra i t ex stressituationer. Vad är mobbing? Är det bara att reta någon eller att slå någon? Nej, det är så mycket mer. Det kan vara att ge någon de tråkigaste jobben - allt det som ingen annan vill göra. Aldrig fråga om personen ska följa med och fika, tystna när han/hon kommer in i rummet, aldrig bjuda in till privata fester. Det förekommer också elaka gliringar ("värst vad du hade bråttom när du skulle välja kläder i morse") eller ("det där stod inte där när jag tittade förut. Det måste du ha lagt till senare"). Av vuxna mogna människor ska man kunna kräva vanlig mänsklig lyhördhet. Empati. Man vet inte vad en arbetskamrat har varit med om. Respekt och hänsyn måste väl alla klara av att visa mot varandra. Ingen människa kan göra sitt bästa om man oroar sig för att gå till jobbet och sedan vantrivs medan man är där. Olusten tar mycket energi. Energi som skulle kunna användas till att göra ett bra jobb. Oftast funderar man över de mobbade och deras överkänslighet istället borde man oroa sig för dem som mobbar och deras okänslighet. Kan sådana människor verkligen göra ett bra jobb? Om de beter sig så här mot arbetskamrat, hur uppför dem sig inte då mot kunder, barn, vårdtagare? Hur ska man kunna komma åt problemet när det finns vuxna människor som sitter som rädda sjuåringar och skyddar sitt eget skinn. Ska vi bete oss som åsnor, den första stum, den andra blind, den tredje döv? Vad kan man själv göra ... 1. När någon börjar snacka bakom ryggen på någon annan behöver du inte göra något annat än att vara tyst. Du behöver inte säga någonting alls. När det här känns natuligt för dig kan du gå vidare ... 2. När pratet börjar komma igång kan du börja få viktiga ärenden ut från rummet t ex du måste gå på toaletten, det är något du måste hämta, du måste ringa ett samtal osv. Nästa steg ... 3. Du reser dig upp och går. Utan kommentarer, inga ursäkter .... du bara går. 4. Det svåraste men absolut det viktigaste. Du måste säga nåt och du behöver absolut inte hålla nåt långt föredrag eller nåt sånt. Det räcker med att säga "Är det bara jag som inte tycker om det här?" Du har nu brutit isen. Våga ta första steget ... |