Historik
 
Vad är autism?
 
Arbeta fram en bra livssituation
 
Habilitering
 
Summering
 
LSS
 
Hur man kan känna igen autism

Text Marie Åhlin

Autism och autistliknandedrag har säkerligen existerat i alla tider, men de hade andra namn på symtomen eller kallades helt enkelt för idioter. Det finns t o m de som påstår att det har skrivits om autism på ett flertal ställen i bibeln, jag är ingen bibel kännare så jag kan varken bekräfta eller dementera detta. Flera forskare var redan på 1800-talet medvetna om att det fanns barn som befann sig i detta tillstånd. Ordet autism (infantil autism) myntades redan 1911 av en man vid namn Eugen Bleuler för att beskriva de typiska tankestörningar som finns/kan finnas vid schizofreni.

Men det var först 30 år senare efter att professorn och läkaren Leo Kanner året 1943 publicerat en artikel om 11 barn, med "Autistiska störningar i den känslomässiga kontaktförmågan" som läkarvetenskapens intresse väcktes. Kanner praktiserade barnpsykiatri genom att driva en egen privatmottagning, där barn från överklassen eller övre medelklassen studerades. Hans teori byggde på att barn med autism kommer ifrån känslokalla överklassmiljöer då främst genom avsaknad kontakt eller en dålig kontakt med modern. Kortfattat kan man säga att Kanner menade att infantil autism som det kallades då direkt eller indirekt berodde på en störd föräldra- och barnrelation.

Idag finns det inga hållbara fakta som stödjer Kanners teori. På 1950 och1960- talet så lades skulden för barnens handikapp på många föräldrar av sk experter på området. Det är först på 1980-talet som en ny syn på autism har slagit igenom man ser på autism i ett vidare perspektiv dvs att autism kan ha många olika orsaker och tar sig ut på ett flertal sätt men den går ej att bota. All modern forskning tyder på att orsakerna är rent biologiska dvs att det ärett funktionshinder som beror på en medfödd eller tidigt förvärvad hjärnskada.

Det är en väldigt liten grupp som har det sk Kanner syndromet (infantil autism) om man jämför med gruppen som har autismliknande handikapp. Dit hör bl.a. Aspergers syndrom var namn kommer från den Österrikiske barn läkaren Hans Asperger som 1944 beskrev en lindrig variant av autism som återfinns hos normal- eller välbegåvade personer.

---

Ungefär 1/1000 födda barn drabbas av någon form av autism. Det är 3ggr så många pojkar jämfört med flickor som får autism. Alla får inte infantil autism utan bara en del av symtomen. Detta förekommer hos 5-7 barn/1000 framförallt hos dem med begåvningshandikapp och MBD/DAMP. Begåvningshandikapp förekommer i ¾ av fallen, epilepsi finns hos 10 % från tidiga barndomen och ytterligare 20 % av dem får epilepsi vid puberteten.

Lätta eller måttliga syn- och hörselhandikapp är också vanliga. I 30-50 % av fallen så kan man identifiera en kromosomskada, genetisk sjukdom eller en ämnesomsättningsrubbning som en bakomliggande orsak till autism. Virusinfektioner hos modern under graviditeten kan ge upphov till hjärnhinneinflammation hos barnet på fosterstadiet två ex på sådana är herpes viruset och röda hund. Förlossningsskador och ärftliga faktorer kan också orsaka autism, i 5-10 % av alla fall är autism ärftlig, vid Aspergers syndrom är ärftlighetstendensen något högre. Hos nästan alla "autister" finns det tydliga tecken på skador eller funktionsstörning i storhjärnan, lillhjärnan och/eller i hjärnstammen. Vid lättare former av autism så pratar man bla om Aspergers syndrom.

Det finns också en liten del av barnen med autism som har en disintegrativ (en oförmåga att hålla samman) störning. Den brukar börja i 3-4-årsåldern hos ett barn som tidigare utvecklats helt normalt. Barnet sluter sig inom sig självt och blir oroligt och rastlöst. Slutar att leka och prata normalt. Inom ett halvår så har barnet utvecklat personlighetsstörningen infantil autism.

Störningen gör att dessa områden i tanke och känslolivet begränsas:

• Begränsad förmågan till ömsesidigt samspel med andra människor (förståelse, känslor, umgänge).
• Begränsad språklig och icke språklig kommunikation samt (ömsesidigt utbyte).
• Begränsad beteenderepertoar och förmåga att fantisera (spela roller, agera, uppföra sig).

För att kunna ställa diagnosen autism så använder man sig bl.a. av dessa 3 ovanstående punkter. Denna "triad" av störningar, återfinns hos alla (även hos de med autimsliknande tillstånd) men variationen är ändå stor från barn till barn. Det beror bl.a. på barnets ålder, mognad och personligheten som inte är direkt förknippad med autism. För att symtomen skall kunna jämföras med barnets naturliga utvecklingsnivå så måste den vara klart avvikande för att kunna ses som ett tecken på autism. Det behövs större skador på flickorna för att det skall märkas jämfört med pojkarna.

Vid kontakter har barnet stora problem, eller i sällsynta fall är det en näst in till en omöjlig bedrift för dem att ta första kontakten till en social relation och sedan lyckas upprätthålla den. Som ett exempel på ett svårt fall av autism så visar sig en begränsning genom att barnet inte ger eller tar ögonkontakt och barnet tycker inte heller om kroppskontakt. De visar detta genom att bli stel som en pinne eller slinka ur famntaget hal som en ål när föräldrar eller syskon försöker att krama dem. En del barn kan upplevas som "snälla" så länge de får vara i fred, då de trivs bäst i sin egen värld.

Barn med autism har ett annat beteende de leker inte som andra barn. Som leker varierade och spontana lekar, ofta påhittade där olika rollspel ingår. Det beror på att autistiska barn inte kan fantisera eller sätta sig in i hur andra tänker och känner. De bryr sig inte om leksaker eller så kan de inte använda dem på rätt sätt exempelvis de kanske kör med leksaksbilen på taket istället för att, köra med hjulen mot golvet. Både barn och vuxna kan periodvis vara helt uppslukade av vissa ensidiga intressen, saker eller någon enskild aktivitet och bryr sig inte om något annat som händer runt i kring dem. En del reagerar kraftigt om rutinerna bryts det, kan var pyttesmå förändringar som vart man sitter eller i vilken ordning man gör saker.

Många har ett avvikande stereotypiskt (enformigt) och begränsat beteendemönster som att vagga fram å tillbaka, snurra på något eller klappa med händerna. De kan också tolka och uppfatta sinnesuttrycken på ett annorlunda sätt. Det gäller främst känsel och ljud. En del reagerar inte alls på starka ljud, men där emot på mycket svaga sådana. Det är också vanligt att de autistiska barnen utvecklar en stor kunskap ett detaljminne inom ett specifikt område ex olika flygplans modeller som tillverkats sedan första världskriget. De är inte heller så ovanligt att många av barnen är överaktiva både dag som natt, då särskilt bland de barn som både har DAMP/MBD och autistiska drag.

---

Utifrån den kunskap som i dag finns om handikappet autism/autistiska störningar så används en pedagogik som strävar efter att ge barnen en begriplig verklighet. Hjälpmedel för personer med autism är struktur, ex på detta är att ställa frågor som är utformade på ett sånt sätt att de enkelt kan besvaras.

Så här kan det gå till vid en pedagogisk, strukturell och konkret inlärning:

• Vad ska jag göra? — gå till schemat och titta.
• Var ska jag vara? — hämta fotot, bilden, saken sök efter en likadan bild.
• Hur länge ska jag hålla på? — 10-15 minuter personalen talar om.
• Vad ska jag göra sedan?— gå till schemat och hämta en ny bild, foto el sak

Inom området kommunikation så finns det två viktiga grundregler:

• anpassa ditt eget uppträdande och tal gentemot autisten.
• träna autistens förmåga att uppfatta och att kunna uttrycka sig.

Det kan man göra genom att använda:

• så få ord som möjligt.
• använd rätt ord.
• undvik störningar.
• tala långsamt.
• använd konkret och visuell kommunikation med hjälp av foton, bilder, saker.
• individuella scheman och arbeta strukturerat.
• kontinuitet, ha förväntningar som är rimliga.
• krav som ger dem möjlighet att lyckas, och att göra dem självständiga så långt det är möjligt.

Eko-tal är vanligt förekommande hos barn och vuxna med autism. Med eko-tal menas att om man frågar något så upprepar de den eller de sista stavelserna i meningen ex - vad heter du? Och då svarar han/hon - heter du! Det finns också något som heter fördröjt eko-tal och då tar personen upp delar av meningar från ett samtal som han/hon hört dagen innan eller för länge sedan.

Barn och vuxna med autism har svårt för att tänka mer än en tanke i taget, de kallar sig sällan för jag utan sägerhellre du eller pojken/flickan om sig själva. Autister uppfattar nästan alla ord som konkreta (bokstavliga) så man bör tänka på vad man säger. Ett ex på hur man inte bör säga är:
  - Idag hoppar vi över kaffet!
Då kan de tolka den meningen som om att vi skall hoppa över fikabordet, det är bättre att säga:
  - Idag brygger vi inget kaffe.
Man bör vara väldigt tydlig när man pratar med autister för att de har väldigt svårt att läsa och tolka kroppsspråket, en rynkad panna, handrörelser mm. Alla människor behöver ett eget revir "vanliga barn" skaffar det själv, men det gör inte autistiska barn. Omgivningen måste hjälpa autisten att skaffa en egen identitet, att hävda ett revir, att kunna sätta gränser för vad som är jag och mitt i förhållande till dig och ditt.

Det är viktigt att ge ett autistiskt barn en realistisk uppfattning om vad han/hon har svårt för och det är ännu viktigare att tala om vad de är bra på. De behöver få kredit för saker som de gör, men det är när de gjort en verklig prestation som de ska ha beröm. Det är ganska vanligt bland de med autism att de säger nej till allt som är nytt, för att de inte kan föreställa sig hur det nya är. Autisten vill helst göra sådant som de redan känner till, om och om igen. Det är viktigt att respektera autistens vilja för att han eller hon skall kunna utveckla en självkänsla. Men om man alltid lyssnar till vad de inte vill göra så kommer han/hon inte att utvecklas särskilt mycket. Älsklingsmat, favoritsysslor, avsky och fixa idéer kan betecknas som normalt i en människas personlighet.

Men när det handlar om en autistisk personlighetstyp kan det ställa till med stora problem i vardagen för personen själv och hans omgivning. Ex på detta:
  - Per är 8 år och han har bestämt sig för att bara äta vit mat som risgrynsgröt, fisk, mjölk mm. Det spelade ingen roll att föräldrarna försökte med korv, hamburgare etc.

Det är dock alltid värt att försöka bryta mönstret, det kan ta tid och mycket tålamod i anspråk, ibland fungerar det och ibland inte. Allmän konditionsträning har en stor betydelse för att minska ett själv destruktivt beteende. Alla barn/vuxna har nytta av att träna sin kroppsuppfattning och kunna tolka de grundläggande sinnesintrycken som kroppen sänder ut.

---

PEP- R (Psycho Educational Profile) är namnet på ett pedagogiskt test som används vid barnneuropsykiatriskakliniken i Göteborg. Det här testet har utarbetats vid Division TEACCH i North Carolina i USA. TEACCH (Treatment and Eduacation of Autistic and Related Communication Handicapped Children). PEP - R testet innehåller 142 olika uppgifter och är till för ge klarhet i vad det autistiska barnet behöver, för att få en individ anpassad specialundervisning. Testet är inte i första hand till för att avläsa individens begåvning, utan till för att avläsa barnets funktionsnivå upp till 7-årsålderns utvecklingsnivå. Det fungerar alltså inte på dem som ligger över en normal sjuårings utvecklingsnivå.

Utvecklingsskalan omfattar sju delområden:

• imitation (både språkligt och motoriskt)
• perception (syn och hörsel)
• finmotorik
• grovmotorik
• öga-hand-integration
• icke-verbal kognition (att utföra något på uppmaning ex sortera, para ihop)
• verbal kognition (hur mycket A kan uttrycka sig verbalt eller med gester etc).

Testet fungerar också bra för de autister som inte har något språk. Dessutom görs inte testet på tid och man kan ta de olika uppgifterna i valfri ordning.

TEACCH betyder översatt till svenska "ett pedagogiskt arbetssätt anpassat till elever med autism". TEACCH har utvecklat speciella undervisningsstrategier som är till för elever med autism, med utgångspunkt från deras speciella sätt att förstå och lära sig. Eftersom det är svårt för autister att ta in ny information och ge respons på detta. Därför är det så viktig för dem att lära sig att förstå det talade språket. För att sedan kunna veta och förstå hur de praktiskt skall ha användning av språket genom att kommunicera med andra människor. Och genom detta också kunna etablera och behålla en social relation med andra människor. Beteendestörningar och oförklarliga utbrott kan vara ett resultat av deras oförmåga att kunna tala om sina nödvändigaste behov och önskningar. Där är TEACCH-programmet ett bra sätt att lära sig steg för steg hur man kan förstå och kommunicera med andra, blir självständig och klara sig bättre i vuxenlivet.

---

En tidig diagnos och en utförlig information till alla berörda parter, och special anpassade stödåtgärder är grundförutsättningen för att på sikt hjälpa barnet att utvecklas. Utgångspunkten för detta är en speciellt anpassad förskole- och skolgång och för en vuxen ett anpassat boende och en dagligverksamhet. Om man kommer igång snabbt med en väl planerad och för den enskilda individen special anpassad undervisning så kan personer med autism trots sina svårigheter göra stora framsteg. De flesta kan lära sig att klä sig, äta, sköta sin hygien, klara av enklare hushållsarbete osv. De som har normal eller god begåvning kan också med rätt stöd ta in skolkunskaper och några få kan t o m klara av högre studier. Som vuxna kan några fungera någorlunda självständigt även om de har kvar en del av sina särdrag. De flesta kommer dock alltid att vara i behov av omfattande stöd och hjälp. Man måste alltid ha individens bästa i bakhuvudet och det viktigaste är att "varje enskild individ har rätt till att behandlas utifrån den helhetssyn (fysiskt, psykiskt, socialt, andligt och kulturellt) som han/hon tillhör och känner sig trygg i".

---

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Tio rättigheter:

1. Råd och stöd (Expertrådgivning).
2. Personlig assistans (Gäller inte personer som är över 65 år).
3. Ledsagarservice (Gäller inte den som har pers.assistent).
4. Kontaktperson (En icke professionell engagerad medmänniska).
5. Avlösarservice (Gäller för anhöriga).
6. Kortidsvistelse (Ge brukaren omväxling och anhöriga avlastning).
7. Kortidstillsyn (Gäller skolbarn över 12år både före och efter skolan + lov).
8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar

(Gäller barn som inte kan bo hos sina föräldrar kan vara barn med särskilda omvårdnads behov).
9. Bostad med särskild service för vuxna eller särskilt anpassad bostad för vuxna.
10. Dagligverksamhet (Dagverksamhet på dagcenter).

---

Alkoholdemens || Alzheimer sjukdom || Amalgamförgiftning || Crohns sjukdom || Cystisk Fibros Galna kosjukan || Multiinfarktdemens || Multipel Skleros || Parkinsons sjukdom
Svampinfektion || Urininkontinens