Bemötande och omvårdnad

Text Anneli Karlström

Relationen mellan vårdtagare och vårdare är grunden och förutsättningen för god omvårdnad. Att skapa en god omvårdnadsrelation är en komplicerad och svår uppgift för vårdaren. Det är viktigt att kunna stödja och stärka den dementes behov. För att kunna identifiera behoven måste man försöka förstå den "värld" som vårdtagaren befinner sig i och hur hon upplever den. Hur symtombilden ser ut vid sjukdomens olika faser och kunnighet om sjukdomen är något vårdaren måste ha. Vårdaren ska också med sin verbala (språket) och icke-verbal (kroppsspråket) kommunikation uttrycka tillit och trygghet.

En låg och mjuk röst inger lugn och harmoni. Man ska samtal och lyssna och inte glömma bort att det är en vuxen man pratar med. Om den demente tappar sina spärrar och pratar om vad som helst, så argumentera inte emot eller försök att rätta henne. Ingen vill göra bort sig inför andra människor, så påpeka inte vårdtagarens brister inför andra. Om man inte bemöter den demente som en värdig person, utan mer som ett objekt och med distans, kan det vara svårt att få ögonkontakt med en som är gravt dement. För att hitta en känsla av samhörighet och ömsesidighet förutsätter att vårdaren kan se den demente som en unik person och bemöta henne med respekt.

Att känna sin vårdtagare och dennes levnadshistoria gör att det är lättare att hitta personligheten bakom det sjuka beteendet. När man har kännedom om den dementes liv, är det troligt att man kan tolka den dementes behov när språket går förlorat. Att vårdtagaren blir en individ gör att personalens attityder blir positiva. Det handlar om att vårda hela människan, vilket innebär att personalen ska ge god omvårdnad fysiskt, psykiskt, socialt och andligt t ex genom smärtbehandling, stödjande samtal och närhet. Patienten ska få ha det så bra som möjligt sin sista tid. Demensvård är palliativ (lindrande) vård.

Oro och aggressivitet bär vanligt hos personer med demenssjukdomar. Man bör om möjligt hitta orsakerna som utlöser ilska eller oro, det kan röra sig om speciella händelser vid t ex mat- eller hygiensituationer. Aggression kan också utlösas av att den demente inte blir förstådd av omgivningen, att hon/han känner sig värdelös och beroende av andra, får för många frågor som hon/han inte kan svara på eller ofta blir tillrättavisad eller motsagd.

För att bemöta aggressivitet bör man lyssna och försöka förstå vad personen menar, inte säga emot eller börja argumentera och tala lugnt. Om det är möjligt bör man låta den demente bestämma, om det inte går bör man ge andra alternativ istället för att säga nej, det ger en känsla av medbestämmande.

Många studier har visat att dementa påverkas av musik. Musik kan sprida glädje och väcka minnen. Den kan vara rogivande. Om man anpassar musikvalet till de personer som vistas på ett gruppboende kan man få positiva effekter. På en sjukhemsavdelning har Hans Ragneskog, leg sjuksköterska, licentiat i medicinsk vetenskap, gjort ett 11-veckorsprojekt där han spelade 3 typer av middagsmusik: rogivande, musik från 20-30 talet och popmusik. Varje typ av musik spelades under 2 veckor och mellan varje musikperiod fanns det ingen musik. Resultatet visade att patienterna var mindre irriterade, ängsliga och nedstämda när det spelades musik. Och det var tydligast när det spelades rogivande musik. Patienterna åt mera under musikperioderna och det berodde till stor del på att personalen hade serverat större portioner i samband med musiken. Hans Ragneskog specialstuderade också fem stycken patienter som visade mest tecken på agitation (rastlöshet, irritabilitet och skrikighet). Under musikperioderna satt patienterna kvar längre och åt. En kvinnlig patient som matades i vanliga fall åt själv i större utsträckning under musikperioderna.

Rogivande musik kan minska tempot och i samband med matsituationen. Studien visade också att agitationssymtom som skrikighet kan minska med musik. Musik hjälper för vissa patienter, med inte för alla och inte vid alla tillfällen.

Måltiden är viktig i demensvården. Låg blodsockerhalt gör att man lätt blir förvirrad och brist på näring och energi gör att hjärnan fungerar mycket sämre. Oftast glömmer dementa bort om dem har ätit eller inte. De förstår inte sina hungerskänslor. Kroppen signalerar att den vill ha mat, men hjärnan förstår inte signalerna. Det kan också vara så att de har glömt bort vad bestick är för något och vad man ska göra med dem. Dementa kan även ha problem med att tugga och svälja. Dementa behöver lugn och ro kring måltiderna och maten bör vara energi- och kryddrik. Näringsdrycker kan man blanda tillsammans med glass, frukt och mjölk och det är ett bra hjälpmedel för dem som inte äter så mycket.

Upp
Förhållningssätt || Matens betydelse || Brev || Dikter || Handmassage