Vad är Crohns sjukdom
Vad orsakar sjukdomen
Symtom
Hur ställs diagnosen
Hur behandlar man Crohns sjukdom
Hur handikappet påverkar livssituationen
Hur ser framtiden ut
|
Vad är Crohns sjukdom Text Anneli Karlström |
|
Sjukdomen har fått sitt namn efter en amerikansk läkare vid namn Morbus Crohn. Han var den första läkaren som beskrev sjukdomen år 1932. Varje år drabbas ca 500 personer i Crohns sjukdom och idag har ca 10 000 svenskar sjukdomen. Cronhs sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Med kronisk inflammation menar man att det är en livslång och återkommande sjukdom. Oftast så sitter inflammationen i nedre delen av tunntarmen och/eller i övre delen av tjocktarmen. Det är ovanligt att inflammationen uppstår i andra delar av mag- och tarmkanalen. Sjukdomen debuterar oftast vid 15-30 års ålder. Många är besvärsfria under långa perioder eller har lindriga symtom.Man kan leva och arbeta som vanligt. 
Vad orsakar sjukdomen Vad som orsakar inflammationen i tarmen är ännu så länge okänd. Forskarna har olika teorier men dessa är tänkbara orsaker:
Symtom
Vilka symtom man får beror på var i tarmen man är inflammerad, om det är tunn- eller tjocktarm. Avföring blir halvfast och kommer några gånger per dygn om inflammationen sitter i tunntarmen. Om inflammationen sitter i tjocktarmen får man en tunnflytande och även ibland blodblandad diarré flera gånger per dygn. Man kan även få fistlar, bölder, sprickor eller färgförändringar i huden kring ändtarmsmynningen. Att man går ner i vikt beror på att man tappar aptiten och pga diarréerna förlorar man även vätska och andra ämnen t ex äggvita och salter.När det uppstår inflammatoriska förträngningar i tarmen kan man ibland få buksmärtor (det beror på var sjukdomen sitter). Man har inga klara bevis för rökning har någon betydelse för att Crohns sjukdom ska uppkomma, men oftast är Crohns patienter (stor)rökare och dom använder mer socker än normalt. Andra symtom som kan förekomma är:
Hur ställs diagnosen Ibland kan det vara svårt att skilja Crohns sjukdom från Ulcerös colit, för att kunna ställa en säker diagnos måste man ha entydiga undersökningsresultat att gå efter. Dom vanligaste undersökningsmetoderna är med rektoskopi, koloskopi och röntgen. Vid rektoskopi för man in ett smalt för i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och ta vävnadsprov,som visar om tarmen är inflammerad. När man gör koloskopi för man in en tunn slang, ca 150 cm lång, genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover. Man kan även få ge avföringsprover för att utesluta infektion. Man tar dessutom vissa blodprov ex. sänka, Hb.
Hur behandlar man Crohns sjukdom Behandlingen vid Crohns sjukdom bestäms efter patientens individuella behov. Medicinsk behandling är vanligast, men ibland är (stomi)operation ett lämpligare alternativ. När man får en akut attack av sjukdomen måste man ofta behandlas en tid på sjukhus. Där får man nästan alltid en kortisonbehandling för att häva inflammationen, i kombination med andra mediciner. För att låta tarmen vila kan man ge näring direkt i blodet eller i magsäcken. Under de perioder som sjukdomen inte är aktiv fortsätter många med s k underhållsbehandling för att förhindra återfall. Kosten kan vara en del av den medicinska behandlingen. En del - inte alla - blir ordinerade fettreducerad kost som är en särskilt fettfattig diet. Fettfattig kost kan ofta lindra symtomen om sjukdomen sitter i tunntarmen. Aledningen till detta är att tunntarmen kan ha svårt att ta uppfett och att de flesta märker att fet mat ökar risken för diarréer. När man har en akut sjukdomsattack är det bra om man kan äta fiberfattig kost. Valet av behandling beror bland annat på var i tarmen inflammationen sitter och på hur pass sjuk patienten är. Varken medicinsk eller kirurgisk behandling innebär bot för Crohns sjukdom, men det ger förbättring och i många fall besvärsfrihet. Sjukdomen ligger kvar latent och kan blossa upp på nytt.
Hur handikappet påverkar livssituationen Att ha en funktionsstörning krånglar till livet. När man har Crohns sjukdom kan man vara mer eller mindre dålig från ena dagen till den andra. Men dom flesta dagar orkar man sitt arbete som alla andra. Många behöver extra tid på morgonen innan man går till arbetet. Det krävs en del planering om man ska göra något. Man måste äta några timmar innan man går och handlar så att magen inte krånglar när man är ute. Bristen på välvårdade allmänna toaletter kan vara väldigt irriterande. För många innebär det att man kan ha svårt att bland annat resa, gå på bio och teater, gå på stan. Det är dyrt att leva med Crohns, mediciner, läkarbesök och sjukskrivningar kostar pengar. Många måste äta mycket och dyr mat, ibland specialkost. När mag- och tarmkanalen inte fungerar går mycket av näringen bort. För många passerar maten utan att kroppen kan tillgodose den och det innebär att man måste gå på toaletten oftare än normalt. Tänderna påverkas också av att mag- och tarmkanalen inte fungerar som den ska, det innebär att man måste gå till tandläkaren oftare. Om man har svårt att utnyttja allmänna kommunikationer pga sjukdomen kan man få hjälp till bil. Familjen måste begränsa sig till den sjuka, man kan inte åka vart som helst eller när man vill för det krävs både tid och planering. Har man ett funktionshinder kan arbetsgivaren tveka att anställa någon, det gör att man lätt hamnar i en ond cirkel.
Hur ser framtiden ut Hos varje person som har mag- och tarmsjukdom är behoven individuella. Det gäller att lyssna till varje person eftersom villkoren varierar från person till person. Det gäller att den som är expert på sin sjukdom informerar andra vad sjukdomen innebär och därmed också öka förståelsen för funktionshindret. Idag inriktas forskningen till stor del på orsaken till Crohns, för att man ska kunna förbättra behandlingsmöjligheterna. Prognosen för Crohns sjukdom har blivit gynnsammare för att den medicinska och kirurgiska behandlingen har förbättrats. Genom att informera arbetsgivaren och arbetskamraterna så kan man öka förståelsen för hur man tycker att det fungerar på jobbet. Oftast så handlar det om att arbetsgivaren inte har tillräckligt med kunskap om funktionshindret och att det oftast räcker med små förändringar såsom flexibel arbetstid, ändrade arbetsrutiner för att det ska fungera bättre. Vad gäller aktiviteter så begränsas den funktionshindrade till att det måste finnas toaletter i närheten där aktiviteten ska utföras. Människor med funktionshinder löper större risk att slås ut från arbetsmarknaden. Om det är nödvändigt med rehabilitering så måste dom förlita sig på att försäkringskassan tar sitt samordningsansvar.
Alkoholdemens || Alzheimer sjukdom || Amalgamförgiftning || Autism || Cystisk Fibros Galna kosjukan || Multiinfarktdemens || Multipel Skleros || Parkinsons sjukdom Svampinfektion || Urininkontinens |