Läkemedel som kan påverka aptit och matsmältning -->
Matens betydelse vid demenssjukdom
Viktnedgång är vanligt
vid demenssjukdom framför allt vid Alzheimers sjukdom.
Tänkbara orsaker till viktförlust vid Alzheimers
sjukdom kan vara t ex depression, ängslan, ångest.
Dessa tillstånd sätts ofta i samband med
dålig aptit. Under perioder av förvirring
får ätandet en underordnad betydelse. Den
förvirrade personen kan vandra iväg från
matbordet och lämna maten orörd. Andra orsaker
till viktnedgång kan vara svårigheter att
äta, laga mat, komma ihåg att äta och
att minnas om man ätit. Minnesförlusten
kan också innebära att man inte längre
förstår vad man ska göra med besticken
eller hur man komponerar en måltid.
Rastlöshet, oro, ständig
aktivitet kräver mycket energi. Personer som vandrar
har ofta behov av mycket mera kalorier än de kan
få i sig. Vid Alzheimer sjukdom skadas bl a de
signalsubstanser i hjärnan som kontrollerar ätandet
och styr valet av mat. Dessutom sker förändringar
i ämnesomsättningen vilket innebär att
risken för undernäring är stor. Undernäring
ökar risken för infektioner och perioder av
infektioner kan i sin tur leda till perioder med dåligt
matintag och sjukhusvistelse.
Ett gott näringstillstånd
påverkar livskvaliten, minskar risken för
infektioner och sjukdomar förknippade med näringsbrist.
För att förhindra undernäring och viktnedgång
bör maten i de flesta fall vara energirik dvs innehålla
standardmjölk, smör/margarin, gärna grädde
i maten och inga lättprodukter. Laga vanlig
husmanskost - mat som äldre tycker om, känner
igen från sin barndom och varit vana att äta.
De som vandrar mycket kan ha svårt att täcka
sitt kaloribehov och till dem kan man ge olika näringsdrycker
(hemgjorda eller industritillverkade), ofta uppskattas
dessa då det finns ett samband mellan demens och
sötma.
Låg blodsockerhalt gör
t ex att man lättare hamnar i ett förvirringstillstånd.
Brist på energi och näring kan leda till
att hjärnan fungera mycket sämre än den
skulle behöva göra, ofta utan att det upptäcks.
Och hos dementa fungerar hjärnan på marginalen.
Godis kan hjälpa till att höja en låg
blodsockernivå, men man måste förstås
tänka på kariesrisken.
Servera maten på bestämda
tider: frukost, lunch, middag samt mellanmål;
eftermiddagskaffe och kvällsmål. Glöm
inte nattmålet vilket kan fylla en viktig funktion
och förhindra aggressivitet som kan bli utav lång
fasta. Tänk på att den demente har svårt
att tolka hunger och törst. Måltiden bör
vara lugn, rogivande och fri från stress. Låt
måltiden få ta tid. Dukningen ska vara så
enkel och prylfattig så att budskapet blir klart
och tydligt. Få valmöjligheter minskar förvirringen.
Fråga inte om flera alternativ t ex "vill du ha
mjölk, öl eller vatten" utan "vill du ha vatten"
och invänta ett svar, vilket kan ta lite tid.
Det är viktigt att man deltar i
måltiden för att man lättare kan se
hur den demente äter, dricker, hanterar besticken
m m. Du kan då hjälpa till där det behövs
utan att ta över för mycket. Låt den
demente delta i förberedelserna av måltiden
det kan förbättra ett dåligt självförtroende.
Om bordskicket inte är det bästa bör
man undvika att påpeka det. Misslyckanden måste
få passera oanmärkta. Annars kan måltiden
för den demente bli en situation som han/hon undviker.
När det gäller dementa i eget
boende räcker det inte att se till att de
har mat hemma. Någon måste också se
till att maten verkligen blir uppäten. Ta dig tid
att sitta ner tillsammans med den demente. Att uppmuntra
och ge stöd är A och O.
Sent i sjukdomen är ätprocessen
svår, tidskrävande och tröttsam. Somliga
känner inte längre igen mat, andra matvägrar
- kniper ihop munnen. Den demente glömmer sig ibland
i ätprocessen och måste hela tiden uppmuntras
och stimuleras både verbalt och fysiskt. Anpassa
konsistensen till ätförmågan. Undvik
mat som framkallar kvävning t ex hela bitar kött.
Om det finns risk för att maten hamnar i luftstrupen
istället för matstrupen bör man bjuda
på små portioner mat åt gången.
Påminn om att tugga och svälja. Försök
att dela en dementes värld här och nu. Att
förmå oroliga, rastlösa att sitta stilla
kan vara en svår uppgift. Tålamod, inlevelseförmåga
och medkänsla behövs för att nå
ett gott resultat.
Bemötande och omvårdnad
|| Förhållningssätt
|| Brev || Dikter
|| Handmassage
|