Läkemedel som kan påverka aptit och matsmältning -->

Matens betydelse vid demenssjukdom

Viktnedgång är vanligt vid demenssjukdom framför allt vid Alzheimers sjukdom. Tänkbara orsaker till viktförlust vid Alzheimers sjukdom kan vara t ex depression, ängslan, ångest. Dessa tillstånd sätts ofta i samband med dålig aptit. Under perioder av förvirring får ätandet en underordnad betydelse. Den förvirrade personen kan vandra iväg från matbordet och lämna maten orörd. Andra orsaker till viktnedgång kan vara svårigheter att äta, laga mat, komma ihåg att äta och att minnas om man ätit. Minnesförlusten kan också innebära att man inte längre förstår vad man ska göra med besticken eller hur man komponerar en måltid.

Rastlöshet, oro, ständig aktivitet kräver mycket energi. Personer som vandrar har ofta behov av mycket mera kalorier än de kan få i sig. Vid Alzheimer sjukdom skadas bl a de signalsubstanser i hjärnan som kontrollerar ätandet och styr valet av mat. Dessutom sker förändringar i ämnesomsättningen vilket innebär att risken för undernäring är stor. Undernäring ökar risken för infektioner och perioder av infektioner kan i sin tur leda till perioder med dåligt matintag och sjukhusvistelse.

Ett gott näringstillstånd påverkar livskvaliten, minskar risken för infektioner och sjukdomar förknippade med näringsbrist. För att förhindra undernäring och viktnedgång bör maten i de flesta fall vara energirik dvs innehålla standardmjölk, smör/margarin, gärna grädde i maten och inga lättprodukter. Laga vanlig husmanskost - mat som äldre tycker om, känner igen från sin barndom och varit vana att äta. De som vandrar mycket kan ha svårt att täcka sitt kaloribehov och till dem kan man ge olika näringsdrycker (hemgjorda eller industritillverkade), ofta uppskattas dessa då det finns ett samband mellan demens och sötma.

Låg blodsockerhalt gör t ex att man lättare hamnar i ett förvirringstillstånd. Brist på energi och näring kan leda till att hjärnan fungera mycket sämre än den skulle behöva göra, ofta utan att det upptäcks. Och hos dementa fungerar hjärnan på marginalen. Godis kan hjälpa till att höja en låg blodsockernivå, men man måste förstås tänka på kariesrisken.

Servera maten på bestämda tider: frukost, lunch, middag samt mellanmål; eftermiddagskaffe och kvällsmål. Glöm inte nattmålet vilket kan fylla en viktig funktion och förhindra aggressivitet som kan bli utav lång fasta. Tänk på att den demente har svårt att tolka hunger och törst. Måltiden bör vara lugn, rogivande och fri från stress. Låt måltiden få ta tid. Dukningen ska vara så enkel och prylfattig så att budskapet blir klart och tydligt. Få valmöjligheter minskar förvirringen. Fråga inte om flera alternativ t ex "vill du ha mjölk, öl eller vatten" utan "vill du ha vatten" och invänta ett svar, vilket kan ta lite tid.

Det är viktigt att man deltar i måltiden för att man lättare kan se hur den demente äter, dricker, hanterar besticken m m. Du kan då hjälpa till där det behövs utan att ta över för mycket. Låt den demente delta i förberedelserna av måltiden det kan förbättra ett dåligt självförtroende. Om bordskicket inte är det bästa bör man undvika att påpeka det. Misslyckanden måste få passera oanmärkta. Annars kan måltiden för den demente bli en situation som han/hon undviker.

När det gäller dementa i eget boende räcker det inte att se till att de har mat hemma. Någon måste också se till att maten verkligen blir uppäten. Ta dig tid att sitta ner tillsammans med den demente. Att uppmuntra och ge stöd är A och O.

Sent i sjukdomen är ätprocessen svår, tidskrävande och tröttsam. Somliga känner inte längre igen mat, andra matvägrar - kniper ihop munnen. Den demente glömmer sig ibland i ätprocessen och måste hela tiden uppmuntras och stimuleras både verbalt och fysiskt. Anpassa konsistensen till ätförmågan. Undvik mat som framkallar kvävning t ex hela bitar kött. Om det finns risk för att maten hamnar i luftstrupen istället för matstrupen bör man bjuda på små portioner mat åt gången. Påminn om att tugga och svälja. Försök att dela en dementes värld här och nu. Att förmå oroliga, rastlösa att sitta stilla kan vara en svår uppgift. Tålamod, inlevelseförmåga och medkänsla behövs för att nå ett gott resultat.

Upp
Bemötande och omvårdnad || Förhållningssätt || Brev || Dikter || Handmassage