Vaskulär demens även kallad cirkulationsorsakad eller arteriosklerosisk demens i vilken multiinfarktdemensen ingår beskrevs första gången av Alois Alzheimer 1894. Detta var alltså innan han beskrev Alzheimers sjukdom.

Fram till 1970-talet ansåg man att enbart tydliga påvisbara kärlskador eller vävnadsskador kunde vara orsaken till vaskulär demens. Pga svårigheten att ställa en riktig klinisk diagnos introducerade man i mitten av 1970-talet begreppet multiinfarktdemens. För att få diagnosen krävdes att man haft märkbara ischemiska attacker. Om man inte hade märkt av sådana attacker ställdes istället diagnosen Alzheimers sjukdom.

Under en 20-årsperiod fram till slutet av 1980-talet ansågs multiinfarktdemens vara den enda förekommande typen av vaskulär demens.

---

Multiinfarktdemens är en form av blodkärlsdemens, ca 20% av alla demenstillstånd är av den här typen.

Till skillnad från hjärninfarkt (stroke) som innebär att en stor blodpropp skadar hjärnan orsakas multiinfarkt av flera små blodproppar. Dessa blodproppar lossnar från åderförkalkade områden i halskärlen, de kan även komma från hjärtat pga att man har någon typ av hjärtsjukdom t ex förmaksflimmer. Blodpropparna som kallas embolier förs av blodet upp till hjärnans blodkärl där de fastnar och orsakar små infarkter. Pga infarkten kan blodkärlen inte försörja nervcellerna med syre och därför dör dessa. Infarkterna kan drabba alla delar av hjärnan.

Sjukdomen har hitills drabbat fler män än kvinnor, den skillnaden håller dock på att utjämnas. Man tror att det beror på att män oftare lever ett liv som ökar risken att få åderförkalkning men att kvinnorna nu mer och mer tagit över mäns levnadsvanor. Kvinnor anses delvis skyddas av det kvinnliga könshormonet östrogen, i varje fall fram till klimakteriet.

Personer som har multiinfarktdemens är de som är mest kroppsligt sjuka av de olika demenstyperna. Kärlssjukdomen skadar inte bara hjärnans kärl utan kärlen i hela kroppen. Detta leder till andra sjukdomar t ex hjärtinfarkt, hjärtsvikt, cirkulationsrubbningar i benen och halvsidig förlamning pga stroke. Andra symtom kan vara talrubbningar och inkontinens. Oftast pågår sjukdomen i ca 3-4 år och personen dör ofta i hjärtinfarkt eller av en stor hjärnblödning.

Den vanligaste insjuknandeåldern för multiinfarktdemens är 65-75 år.

---

Att man får en multiinfarktdemens beror på att man har en åderförkalkning eller en åderförfettning i blodkärlen. Eftersom kärlen då blir sköra och stela ökar risken för blodproppar. En orsak till åderförkalkning anses vara högt blodtryck, det anses även i sig själv kunna leda till skador på hjärnans mindre blodkärl.

En annan orsak till infarkterna kan vara att syrebrist i hjärnan uppstår när blodtrycket sjunker t ex under natten. De stela kärlväggarna hindrar då syret från att passera ut i hjärnans vävnader.

Riskfaktorer för att få åderförkalkning är högt blodtryck, rökning, diabetes och häga kolestrolvärden.

---

Beroende på vilka orsakerna till vaskulär demens är kan man sätta in olika typer av behandling för att hejda eller förhindra utveckling av demens.

Minskad rökning, förbättrad behandling av diabetes och förhöjda kolestrolvärden är viktiga åtgärder för att motverka åderförkalkning. Proppbildning kan man behandla med blodförtunnande medel t ex acetylsalicylsyra i små doser. Om personen lider av högt blodtryck är det viktigt att behandla det eftersom det ökar risken för att få blodproppar.

Vid vaskulär demens som orsakas av attacker av lågt blodtryck bör man sätta in behandling för att höja och stabilisera blodtrycket. Det kan ske genom ökad fysisk aktivitet, med hjälp av stödstrumpor och vissa läkemedel.

---

Vid multiinfarktdemens kommer symtomen ofta plötsligt och kan ha ett stegvis förlopp.

Om personen har haft syrebrist i hjärnan under natten kan personen vakna på morgonen med sned mungipa, sluddrigt tal eller minskad kraft i en hand. Symtomen försvinner under dagen men ofta kvarstår en försämring av de intellektuella förmågorna. Liksom vid andra demenssjukdomar uppstår minnesstörningar och minskad intellektuell förmåga. Det är inte ovanligt att temperamentet påverkas, personer kan få svårt att kontrollera humöret och kan bli labila och gråtmilda. Det är mycket vanligt med depressioner hos de här människorna. Eftersom infarkterna kan drabba vilken del av hjärnan som helst kan symtomen variera beroende på var skadan sitter.

Några vanliga symtom vid multiinfarktdemens

• Minnesvårigheter är ofta ett tidigt symtom. Närminnet drabbas vanligtvis först.


• Oklarhetsattacker är inte ovanliga och de kan även mdföra förvirringstillstånd.


• Aggressivitet, misstänksamhet och en ökad irritabilitet förekommer.


• Personen har ofta i alla fall till en början en god sjukdomsinsikt.


• Ångest och depressioner är vanliga och hos den här gruppen kan det förekomma självmordsförsök.


• En allmän avtrubbning kan bli följden av sjukdomen, det kan leda till en förlust av tidigare kroppsliga och psykiska funktioner.


• Kroppsliga symtom kan vara ostadig gång, korta stela steg, yrsel, huvudvärk, balanssvårigheter, korta perider av medvetandeförlust och epileptiska anfall.

---