Fakta om Parkinson sjukdom
Parkinsonliknande sjukdomar
Orsak
Uppkomst av symtomen
Symtom och symtombild
Behandling
Hjälpmedel och stöd
Egenvård
Ordlista

Text Anneli Karlström och Marie Åhlin

I Sverige så finns det mellan 10-20 000 människor som har Parkinson sjukdom och årligen insjuknar ca 800 invånare. Parkinsonsjuka har idag samma livslängd som jämförbara åldersgrupper, det beror på förbättrade mediciner och ökade kunskaper om parkinsonbehandling.

Sjukdomen kan i väldigt sällsynta fall drabba yngre (juvenil Parkinsons sjukdom). Men det största antalet drabbas vid 55-60 års åldern eller senare. Män drabbas oftare än kvinnor.

---

Hjärnhinneinflammation:
1916-1920 så härjade en epidemi av an virusorsakad hjärnhinneinflammation över hela världen som kallades för sömnsjukan. Sedan dess har det varit välkänt att hjärnhinneinflammation kan leda till ett kroniskt sjukdomstillstånd snarlikt Parkinsons sjukdom. Effekten av hjärnhinneinflammationen kan komma långt efter tillfrisknandet.

Punsch drunk-syndromet:
Upprepade slag mot huvudet kan utlösa parkinsonliknande symtom. Muhammed Ali är ett exempel på en gammal boxare som drabbats av detta syndrom.

Parkinsonism:
Parkinsonism är ett symtom som liknar Parkinsons sjukdom, men som har andra bakomliggande orsaker. Det kan bl a utlösas som en biverkan av antipsykosmedlen fentiaziner och butyrofenorer. Symtomen försvinner när behandlingen upphör. Upprepade små hjärninfarkter (slaganfall) kan också orsaka parkinsonism.

---

I flertalet av alla fall av Parkinsons sjukdom så är orsaken okänd. Ärftliga faktorer kan vara en bidragande orsak. Exposition för olika kemiska ämnen (t ex MPTP, en substans använd av heroinmissbrukare) kan orsaka en identisk Parkinsons sjukdomsbild som kan drabba både djur och människor. MPTP finns också som en ingrediens i insektsbekämpningsmedel som används i större utsträckning av västländerna. Risken att insjukna i Parkinsons sjukdom är större i landsbygden än för människor i stan. Parkinsons sjukdom tycks vara mer vanlig i klimatzoner som har en jämn växling mellan varmt och kallt klimat än i tropiska trakter. Icke-rökare är en överrepresenterad grupp bland parkinsonpatienter, jämfört med rökare. En amerikansk studie visar att kaffedrickare löper mindre risk att få Parkinsons sjukdom

Sammanfattningsvis så tror man att sjukdomen beror på en mängd samverkande faktorer, varav onödig exponering för giftiga ämnen som har en negativ påverkan på nervsystemet är största anledningen till Parkinsons sjukdom.

---

Parkinsons sjukdom beror på en förlust av dopaminproducerande hjärnceller, det är nervsystemets viktigaste signalsubstans. Dopamincellerna styr våran rörlighet, de utgör det motoriska systemets "gaspedal". Vi behöver dopamin för att kunna röra oss och för att kunna tala. Utan dopamin kan vi inte med viljans hjälp "få igång" motoriken.

Att besvären kan vara tydligare i en viss kroppsdel eller i en kroppshalva beror på att förlusten av cellerna i hjärnan inte sker jämnt över dopaminsystemet.

---

Symtomen är många och varierande. Alla symtom är ganska diskreta vid sjukdomens debut, därför kan diagnosen fördröjas i flera år. Minst två av grundsymtomen ska ingå i symtombilden.

• Skakningar i händerna, armarna, ev. benen
• Startsvårigheter
• Försämrad skrivarförmåga
• Kraftlöshet, "förlamning"
• Böjd kroppsställning
• Förändrat tal; tonlöst, oregelbundna stötar, långa pauser, rör bara lite på läpparna, monotont, sluddrigt
• Värk, stelhetskänsla
• Sväljsvårigheter

Det första symtomet är ofta skakningar i ena handen. Skakningarna sprider sig senare till arm och ben på samma sida, för att sedan gå över till andra handen och mera allmänt i kroppen. Skakningen är maximal vid vila och stress, minskar vid rörelser och försvinner vid sömn. Alla rörelser förlångsammas. Finmotoriken blir sämre i tidigt skede (t ex knäppa knappar, knyta skosnören). Armar och ben blir stela och de värker, i handleden och i armbågen kan stelheten kännas kugghjulsartad. Kyla kan påverka rörelseförmågan negativ.

Hållningen är böjd i hals, höfter, knän. Stelheten kan orsaka ryggvärk, kramper, huvudvärk p g a att halsmusklerna är spända hela tiden. Musik underlättar rörelseförmågan och dans kan vara en bra behandlingsmetod.

Parkinsonsjuka har svårt att börja gå och går med små steg och stela armar, de har svårt att koordinera många olika rörelser. Dom har även svårt att stanna och kan börja småspringa utan att hejda sig. Deras upprättningsreflexer är dåliga och det gör att dom kan ramla lätt.

Ansiktsmusklerna stelnar, därför är det viktigt att träna mimik. Talet blir påverkat p g a att sjukdomen angriper musklerna runt struphuvudet. Man kan ö va talmusklerna genom högläsning. De får även ökad salivutsöndring och fet hy. Stress påverkar parkinsonsjuka mycket negativt och dom har lättare att bli deprimerade. Många lider av "freezing", att plötsligt stanna i en rörelse (t ex gå, tala) och inte kunna fullfölja den, bli som fastfrusna.

Parkinson sjukdom åtföljs av diffus värk, lågt blodtryck, trög mage och ökad känslighet för värme. 30-40% får demens p g a ålderdom och inte av Parkinsons sjukdom.

---

Den yttersta orsaken till Parkinson sjukdom är okänd. Trots att det forskas mycket om Parkinson sjukdom finns det ingen behandling som stoppar eller botar sjukdomen. Behandlingen är endast symtomlindrande. Sättet att behandla Parkinson sjukdom avpassas alltid efter patientens ålder och hur symtombilden ser ut. Man tar också hänsyn till att medicineringen ska ske under lång tid.

Läkemedel
Parkinsons sjukdom är en livslång sjukdom och behandlingen måste pågå hela livet. Vanligast är det att man ger en kombination av olika läkemedel för att uppnå en god symtomlindring och god livskvalitet; de lindrar symtomen och de förbättrar motoriken. Men tyvärr så har de biverkningar.

Dopa (L-dopa)
Standardbehandlingen vid Parkinson sjukdom är L-dopa för den kan passera den känsliga barriären mellan blodet och hjärnan. L-dopa omvandlas i nervcellerna till dopamin, en signalsubstans som den parkinsonsjuke har brist på. När man tar medicin som innehåller levodopa så ökar tillgången på dopamin i hjärnan. Då går signalerna fram bättre och motoriken förbättras och skakningarna minskar. Madopark är en vanlig parkinsonmedicin som innehåller L-dopa.

Den första tiden man tar dopa-läkemedel kan ett lätt illamående uppkomma. Man börjar ta en låg dos som sedan ökas successivt tills önskad effekt uppnås mot parkinsonsymtomen. Har man lågt blodtryck kan man behöva ta blodtryckshöjande läkemedel vid sidan av dopaminmedicineringen. Skulle man ta för mycket dopa så får man ofrivilliga rörelser (överrörlighet). Ibland kan man misstolka överrörligheten som tremor och då tar man ännu mer medicin och därmed råkar man in i en ond cirkel av allt värre överdosering.

Dopa är korttidsverkande och finns i blodet i ca 2 timmar. Denna förmåga avtar i senare faser av sjukdomen och man kan få ta läkemedlet med tätare intervaller under dagen. Detta ger upphov till en viss ojämnhet i effekter.

Man har därför utvecklat en grupp läkemedel, enzymhämmare, som förlänger och utjämnar effekten av dopa. De ges som tillägg till L-dopa. Förutom de enzymhämmare som ingår i Madopark finns en s.k. MAO-B-hämmare (Eldepryl) och en COMT-hämmare (Comtess).

Dopamin
Dopaminhärmande läkemedel kan ha symtomlindrande egenskaper. De ges oftast som tilläggsmedicin till dopa eller som ensam behandling. De stimulerar hjärnans dopaminreceptorer och härmar på så sätt dopaminets effekt. Ett utav de läkemedel som finns på marknaden är bl a Pravidel.

Man startar med en låg dos för att successivt öka den för att undvika illamående och andra obehag. Känsliga personer kan också, liksom vid andra parkinsonläkemedel, bli psykiskt oklara vid överdos av dopaminhärmare.

Dopaminreceptorerna tycks finnas i form av två "receptorfamiljer" som kallas för dopamin-1 och dopamin-2 receptorer. Det pågår forskning för att hitta dopaminhärmare som både kan stimulera D1 och D2 receptorer i hjärnan likt dopamin. De dopaminhärmare som finns på den svenska marknaden är i huvudsak verksamma på D2 receptorerna.

Apomorfin är ett effektivt och snabbverkande läkemedel med egenskaper som liknar L-dopa och räknas till gruppen dopaminhärmare. Det måste ges som injektioner under huden, vanligen med en injektionspenna eller bärbar pump. Enstaka injektioner har kortvarig effekt (30-60 minuter), men den kan bryta ett plötsligt "stillestånd" med gångsvårigheter, muskelkramper eller skakningar och ger därmed ökad trygghet.

Kirurgisk behandling
Kirurgiska ingrepp innebär inte att man helt kan upphöra ta medicin det är ett alternativ för patienter med svåra symtom där läkemedelsbehandlingen inte ger tillräcklig lindring. Operationen s.k. thalamotomi är smärtfri och utan större obehag. Ingreppet avser att skära av en liten bana i ena hjärnhalvan så att tremor eller rigiditet kan reduceras eller försvinna.

Vid operationen sätts en hjälmliknande krona på huvudet. Under lokalbedövning borras sedan ett ca 10 mm stort hål genom skallbenet. Med hjälp av kronan kan en strumpstickeliknande elektrod föras in i hjärnan med stor precision. Därefter bränns den utvalda banan av genom upphettning med hjälp av en värmespiral i spetsen.

Elektrisk stimulering av thalamus är en kirurgisk behandlingsmetod som praktiskt taget har ersatt thalamotomi. Med hjälp av en inopererad elektrod i thalamus stimulerar man elektrisk ett avgränsat område. Den parkinsonsjuke styr själv stimuleringen via en inopererad pacemaker (strax under nyckelbenet på bröstet), varifrån en ledning är dragen under huden upp till elektroden i hjärnan.

Dopa-pumpen
På Neurologiska forskningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala experimenteras en unik metod med en pump som sprutar in L-dopa direkt i tolvfingertarmen. Medlet ges som en lösning via en kateter som går genom ett litet hål i bukväggen direkt in i tolvfingertarmen. Behandlingen går ut på att "härma" den kroppsegna dopaminproduktionen genom en mycket jämnare tillförsel av L-dopa än vad man kan uppnå med tabletter. Under natten måste pumpen tas bort för att inte vara i vägen när man ska sova.

---

Talträning
Vid Parkinson sjukdom blir kan rösten ibland svag och suddig och orden kan komma så snabbt att talet blir otydligt. Man bör tala medvetet långsamt och artikulera noga. En logoped kan hjälpa med träningsråd och eventuella hjälpmedel. Att sjunga ger bra träning för rösten.

Sjukgymnastik
Sjukgymnastik är en viktig del i behandlingen, den ska hålla musklerna så rörliga som möjligt och motverka stelhet. Eftersom de s.k. böjarmusklerna vill ta överhand är det viktigt att träna sträckarmuskeln. Det är bra om man kan göra ett träningspass om dagen för att försöka behålla rörligheten.

Kortfattat kan man säga att träningen går ut på:

• Öka konditionen och muskelkraften
• Motverka muskelförkortning
• Förbättra rörligheten i leder och rygg
• Träna gång och balansförmåga
• Öka initiativkraften

Att träna i grupp med andra som har Parkinsons sjukdom har många fördelar. Man kan byta erfarenheter och lösningar på problem. Parkinsonpatienter kan också få ett individuellt anpassat program att träna med hemma. Svårighetsgraden ökas sen i takt med framstegen. Vattengymnastik har en bra inverkan på rörligheten.

Arbetsterapi och personliga hjälpmedel
Arbetsterapeuten hjälper parkinsonpatienter att behålla eller öka förmågan för att de ska kunna utföra sina sysslor. Arbetsterapeuten gör ett hembesök hos den sjuka för att se hur ombyggnad och hjälpmedel i hemmet kan förbättras. Det finns en mängd hjälpmedel som arbetsterapeuten kan prova ut.

Dietist
Dietisten kan hjälpa till att ge råd om hur kosten bäst ska sättas samman så att parkinsonpatienter får lämplig och tillräcklig näring. Dietisten har också till uppgift att förebygga och motverka ätsvårigheter.

Kurator
Kuratorn hjälper till med de ekonomiska och sociala frågorna, kontakt med olika myndigheter. Kuratorn kan också ge tips om rehabiliterings och konvalescensanläggningar.

Färdtjänst
Personer med Parkinson sjukdom kan få färdtjänsttillstånd. Man ansöker via kommunen.

Parkeringstillstånd
Personer med Parkinson sjukdom kan ansöka om att få parkeringstillstånd, om dom har svårt att förflytta sig till och från bilen. Med ett sådant tillstånd får de parkera på handikappmärkta parkeringsplaster och de får parkera gratis på de vanliga.

---

Medicinen (L-dopa) är korttidsverkande därför är det viktigt att fördela medicinintaget jämt över den vakna delen av dygnet. Det är vanligt att ta medicinen mellan varje och var sjätte timme.

Det är viktigt att man lever regelbundet. Lägger upp rutiner. Det hjälper till att bekämpa trötthet och initiativlöshet. Personer med Parkinson sjukdom behöver också träna regelbundet.

Äta flera små mål om dagen med mycket fibrer och grönsaker. Det är inte bra att äta för mycket proteiner på en gång, för de kan konkurrera ut medicinerna (dopa är ett protein). Följden blir underdosering, vilket medför svårigheter att röra sig. tabletterna ska tas före maten. Vissa mediciner kan ge upphov till muntorrhet, vilket ger ökad risk för kariesangrepp.

---

1. Dopa: L-dopa (levodopa). Medel i hjärnan som omvandlas till dopamin.

Tillbaka
2. Dopamin: Signalsubstans i hjärnan som för över nervimpulser från en cell till en annan. Behövs för att rörelserna ska bli jämna och kontrollerande.
   Tillbaka
3. Hyperkinesi: Överrörlighet. Ofrivilliga rörelser i armar och ben. Vanligaste orsaken är att man har överdoserat med dopa.

Tillbaka
4. Hypokinesi: Rörelsehämning. En långsamhet och svårighet att utföra en viljestyrd kroppsrörelse. Svår hypokinesi kallas för Akinesi (Orörlighet).

Tillbaka
5. On-off-effekten: Snabba och kraftiga variationer i rörelseförmågan under dagen. Uppkommer vid ojämn medicineffekt och är ett av de största behandlingsproblemen idag.

Tillbaka
6. Parkinsonism: Symtom som liknar Parkinsons sjukdom, med som har andra orsaker. Kan uppträda som följd av biverkan med vissa läkemedel.

Tillbaka
7. Rigiditet: Muskelspänning, stelhet. En ofrivillig och omedveten muskelspänning som ofta ger en förändring i kroppshållningen så att den blir mer framåtlutad.

Tillbaka
8. Thalamotomi: Ett kirurgisk ingrepp i hjärnan som syftar till att minska tremor och rigiditet i ena kroppshalvan. Ingreppet utförs endast på ena sidan och endast om läkemedelsbehandling inte räcker till.

Tillbaka
9. Tremor: Darrning, skakning. Ofrivilliga skakningar/darrningar som oftast först uppkommer i en arm eller ett ben.

Tillbaka

---

Alkoholdemens || Alzheimer sjukdom || Amalgamförgiftning || Autism || Crohns sjukdom
Cystisk Fibros || Galna kosjukan || Multiinfarktdemens || Multipel Skleros || Svampinfektion Urininkontinens